Partikelfysik

 Om ljuset
som symbol


 

Vårt jordklot är något av ett Kosmos i sig. Olika 'lager' representerar olika dimensioner. Utvecklingen går inifrån och ut. Från jordklotets svävande 'kristallkärna', via inre hålrum och ut mot luftlager av allt subtilare slag. Inom lagren dominerar specifika materietyper.

 

Kunskapens träd

Vad var det egentligen som hände, där i Edens lustgård. Vad var detta för plats och varför väckte situationen så stor uppståndelse? Det ursprungliga Eden låg sannolikt inuti jorden. Jordklotet är i själva verket ihåligt, en hel värld under jordskorpan med såväl hav, land, växtlighet och djurliv. Detta är inte exklusivt för jorden, samtliga planeter liksom solen är försedda med ett inre hålrum.

Den inre jorden är en oberoende dimension, där råder lite andra förutsättningar än på jordytan. En fritt svävande kristallsfär tillhandahåller ljus 24 timmar om ’dygnet’, där finns ingen natt. Hav och landmassor är förlagda på jordskorpans insida, riktningen ’uppåt’ leder således mot jordens mittpunkt. Ljuset och en hög andel koldioxid i atmosfären gör växtligheten och djurlivet rikt.

I den inre jorden är allt liv ’androgynt’, någon sedvanlig fortplantning sker inte. Det är inte känt hur livsformerna blir till men sannolikt sker det genom ’puppor’ eller ägg i någon form. I överförd betydelse kanske via ’delning’ eller avknoppning. Men några motsättningar existerar inte, detta är fredens och harmonins rike. Känt är att landet kallas ’Agartha och en större stad ’Shamballa’.


Adams tid

Men även en paradisisk miljö behöver utvecklas, då allting är statt i utveckling. Således valdes en individ ut att representera människans könsbetingade existens. Individen kallades ’Adamu’ vilket lär betyda ’röd jord’; kanske en hänvisning till Afrikas röda jord, kanske en referens till planeten Mars. Adamu, eller Adam, var inledningsvis androgyn, tanken på fortplantning fanns inte först.

En reptilras som samexisterade med ’änglafolket’ på planeten Nibiru råkade dock vara experter på genmanipulation. Den ’orm’ som beskrivs i bibelns inledning var sannolikt en av ledarna för detta släkte. Kanske hade denna ledare emottagit en gudomlig ingivelse att människorna var ägnade ett högre syfte och att det var reptilrasens kall att skapa förutsättningarna för en sådan process.

I bibeln minns vi att individen ’Eva’ resonerar med ormen om just ’kunskapens träd’. Möjligen är kunskapens frukt symbolisk, kanske fanns en faktisk frukt som hade förmågan att förstärka själva fortplantningsdriften. En påtaglig förändring av arvsmassan måste dock ha ägt rum, förmodligen skedde processen i flera steg. Slutresultatet var likväl två fortplantningsdugliga ’ur-människor.’


Kunskapens träd på gott och ont

Den moderna, reproduktiva, människan anses ha skapats för ungefär 300,000 år sedan. Tyvärr kan vi idag inte urskilja vilken typ av tidsålder det kan handla om. Rimligen var det emellertid då som människans ’kunskaps-era’ inleddes. En sådan era präglas av en existens på jordens yta. En era räknas inifrån och ut. Människans första era var en icke-materiell tillvaro förknippad med jordens ’kristallkärna’. Den andra eran var fredlig och harmonisk, kopplad till Agartha i jordens inre. Den associerade materien är ’neutrinofält’, en energi som har med känsel och upplevelse att göra.

Den tredje eran sker på jordens yta. Kunskap ges om gott och ont, krig och fred, ljus och mörker samt om liv och död. Den bärande materien har varit fysiskt ljus. Livet är långt ifrån harmoniskt. Människor erfar gemenskap, kultur och expansion men likväl antagonism, förfall och stagnation. Detta är kunskapens träd, på gott och ont. Ingenting är beständigt i denna tidsepok, fantastiska kreationer kan se dagens ljus bara för att i nästa stund attackeras, raseras och utplånas. Inte ens människans sinne får här frid. Demoniska väsen tar sig rätten att manipulera själva medvetandet.


Språnget till en ny tidsepok - Luftens era

Människans rörelse inifrån och ut fortsätter: Kristallkärnan - Den inre jorden - Jordytan. Och nu inom kort; det subtila luftlagret. Denna sfär kan kan liknas vid det sanna livet. Materien utgörs av tunna skal av ’fria vakuumpartiklar.’ Förunderligt nog finns här strukturer som i allt motsvarar den jordiska topografin, blott med skillnaden att materien är så otroligt mycket mer uttunnad. Således finner man ängar, skogar, berg, sjöar, floder, djur och växtbestånd, precis som nere på jordytan.

Den subtila sfären är människans nästa evolutionssteg. De som själva har valt eller kvalificerat sig till denna nivå kan glädjas åt en betydligt mer harmonisk tillvaro. Inga nedbrytande konflikter, inga krig eller svältkatastrofer. Naturen är yppig och överflödande, alla ges vad de kan behöva, ingen behöver kämpa för brödfödan. Detta är landet av fulländad konst och kultur, befolkningen söker fulländning utan att riskera de destruktiva krafter som varit ett gissel för jordemänniskan.


Utvecklingen fortsätter

Inte ens det subtila luftlagret utgör slutfasen i människans evolution. Nästa fas är ’plasmasfären,’ en tillvaro bestående av elektriska fält. Denna existens är förknippad med hörsel och människans känslosfär. Än mer förfinad är jordklotets yttersta sfär, en intuitiv atmosfär, betingad av ’G-vågor,’ hypersnabba fält av vakuums longitudinella vågor. Den sjunde och sista av jordklotets sfärer är en helt immateriell existens, bortom det fysiska. Det är den gudomliga aspekten av jordisk tillvaro.


Sammanfattning

Vi omges inte bara av en utan av hela sju typer av materia. Detta motsvarar människans fysiska gestaltning men även hennes sex eteriska kroppar. Exakt samma förhållande gäller för jordklotet. Kropparna är belägna utanpå varandra som skalen på en lök. Varje sådant skal kan sägas vara en dimension och vi är i regel endast medvetna i en dimension åt gången. Den första och den sjunde dimensionen är sammanlänkade. Dessa är den ’kristallina’ och den ’immateriella’ dimensionen.

En förvånande slutsats är att vår egen ’solida’ dimension i själva verket utgör en dimension av ljus. Ljusvågor (fotoner) häftar vid elektroner och bildar ’ljusskal’ runt dem. Elektroner och andra partiklar finns där hela tiden men det är fotonerna som bildar vår dimensions ’bärande energi.’ Vi bygger hela vår kultur kring ljuset och olika aspekter av det. Ljus eller frånvaron av ljus. Såsom kunskapens bärare och symbol blir ljuset ledstjärnan i vår närmast kunskapsfixerade civilisation.

 

◄ Tillbaka

 Materialet i astromantra.se utgår enbart från mig själv om ej annat anges.
Texter och innehåll kan kopieras och användas för eget eller annans bruk
 men får inte försäljas till tredje part. Upphovsmannen. JRSN