Kosmologi
Faktareservation
och källor
Sidan 1
Sidan 2
Sidan 3
Sidan 4
|
Desinformation
Att vårt solsystem förmodas ha en extra medlem som rör sig i en utdragen
ellips runt solen, det är välkänt idag; objektet kallas oftast för ”Planet
X”. Men därmed har desinformationen kring detta ämne etablerats, för termen
är grovt missvisande. ”Nemesiskomplexet” borde Planet X rätteligen
kallas, för vi har att göra med, inte en planet, utan ett följe av planeter,
månar, asteroider, grus och stoft; allt kretsande kring en oerhört tät men liten
stjärna som vi kallar Nemesis, eller som sumererna benämnde den; AN.
Termen AN står i regel för ”himmel” men även för ”stjärna”; den stjärna
kring vilken Planet X kretsar.
Forskaren Zecharia Sitchin, född i Azerbaijan, har tillhandahållit merparten
av allt som är känt om Planet X (Nibiru). Dessvärre måste man även dra
slutsatsen att han också undanhållit läsarna fundamentala fakta. Han har
visserligen berättat om Nibiru såsom en planet som dessutom är bebodd, men
att denna planet i själva verket är en mörk stjärna får vi inte veta. Den
bebodda planeten heter sannolikt 'Anu'. Inte heller preciseras tiden för den senaste passagen av Nemesis och dess följe, även
om han vid ett tillfälle lär ha utpekat den kommande passagen till år 2085, en
tidpunkt som jag själv inte fäster så stor vikt vid. Vi lär få uppleva skådespelet
tidigare än så!
Vad är det egentligen vi skall hålla utkik efter? Definitivt inte en ensam
planet, mera givande är att spana efter ett följe av kometer. Alla
inkommande objekt i solsystemet, med utdragna elliptiska banor, måste med
nödvändighet ges kometegenskaper. Detta beror på att det sker elektriska
urladdningar gentemot den positivt laddade solvinden. I de tidigare
stadierna av sin ankomst förväntas Nemesis vara mörkt röd. I ett senare
skede kan stjärnan anta ett blåaktigt sken. I ett läge mycket nära solen
förmodas Nemesis till slut se ut som ett gyllene eldklot där svarta fläckar
visar sig på ytan (i Afrikanska riken fick leopardskinnet enbart bäras av
kungar).
Från den gamla tiden, då Nemesis drabbade samman med, och omvandlade den då
lysande Jupiter, har Nemesis med sig ett följe av sju planeter (symboliken
ses i den sjuarmade ljusstaken). En av de sju är Anu, de övriga sex
planeterna är de forna följeslagarna till Jupiter. Barbaru, den lysande; så
kallades Jupiter innan Nemesis övervann henne och drog med sig sex av hennes
totalt elva satelliter. En planet (Maldek) blev förstörd men dess kärnparti
kom att bli kvar i solsystemet som en mindre himlakropp. Nu förstår vi vad
vi skall titta efter; en mörklagd gyllene sol, sju virvlande planeter, allt
ridande i ett rött moln och på en svart bädd av stoft.
Det undermedvetnas
budskap
Många är, med all rätt, skeptiska till att det över huvud taget existerar
någon Nibiru, Planet X eller Nemesis. I synnerhet i vårt västerländska
samhälle är människor vana att kräva påtagliga bevis innan de tror på något.
Men i det här fallet kommer bevisen inte att presenteras. Skälet är att
myndigheter världen över anser sig ha mycket goda skäl att dölja sanningen.
Hur gör man då om man ändå vill ha visshet i ämnet; har vår sol en
följeslagare, finns det planeter runt följeslagaren och är någon av dem
bebodd? Det finns emellertid ett annat sätt att få visshet och jag tänker nu
ställa er ett förslag.
Gör ett experiment i den här veckan som kommer. Säg så här till er själva
just när ni gör er redo att sova: ”Vänligen ge mig information om det som
brukar kallas Nibiru, Planet X eller Nemesis.” Betrakta sedan de drömmar ni
har, helst under perioden av tre nätter i rad. Men lägg även märke till
saker som ni möter i vaket tillstånd; konst, reklam, föremål på gatan och i
skyltfönster, saker som era närmaste säger till er. Ta därefter alla dessa
intryck och väg ihop dem. Viktigt: Ni får inte berätta om det som ni får
veta till någon. Varför? Intuitionen är medveten, den låter sig inte
missbrukas.
Då kanske någon invänder: ”Du har ju själv skrivit ner dina drömmar om
Nibiru och solens mörka tvilling.” Sant, men skillnaden är att jag inte bad
om de drömmarna, de kom ändå. Så de villkor jag har satt upp är på gott och
ont de som gäller, om ni får ta del av intuitiv information som kommer till
er så var tacksamma för den, men bevara den hos er själva, den är till för
just er. Sedan kommer vi till frågan hur den mottagna informationen ska
värderas, det är ju ”bara drömmar och fantasier”. Men jag skulle vilja säga
så här: Den vakna tillvaron är inte sannare än drömmen, bara annorlunda.
Vi är på väg in i en tid där det blir svårare och svårare att skilja det
vakna tillståndet från det drömda. De som kämpar emot den processen kommer
att få allt besvärligare att reda ut begreppen. Drömvärlden blir påtaglig,
verkligheten blir drömlik. Förnuftet duger inte längre som ensamt redskap i
tillvaron, lika viktigt är intuitionen; förmågan att låta hjärtat styra
besluten. Varför sker allt detta just nu, varför tycks tiden skena iväg och
varför är cykliska förlopp märkbart kortare? Min förklaring är att två solar
har börjat överlappa varandras verksamhetsfält; Solen är dagen, Nemesis,
solsystemets binära tvilling, är natten.
Vad vet vi egentligen om Anu, den bebodda planeten som kretsar runt vår
egen sols tvillingstjärna? Sitchins böcker ger inte mycket information i
ämnet, istället blir det att vända sig till mer subtila och okända källor: I
förhållande till vår sol är tvillingstjärnan Nemesis mindre och mörkare,
dess sju omgivande planeter är dock jämförbara med
solsystemets planeter. Anu är till ytan
endast något mindre än Jordklotet. Planeten har vattenmassor och två stora
kontinenter som delvis hänger samman. Till stora delar består de fortfarande
av orörda skogsområden.
Nemesis förväntas ha åtminstone två större gasplaneter i sitt följe. Huvudplaneten
Anu anses dock ha störst anseende då den är bebodd. På planeten råder viss stagnation, två klaner har under lång tid legat i fejd
vilken förhindrat all utveckling. Styret utgår från en handelsstation som
förmedlar merparten av planetens råvaror. Som en motpart till detta finner
vi
ett större självförsörjande jordbruksområde. De båda styrena har haft
svårigheter att fördraga varandras existens vilket skapat den låsta, ohållbara
situationen.
De båda planeterna Jorden och Anu har samma livsbetingelser men de
framträder ändå olika på grund av att deras positioner skiljer sig åt så
markant. Anu har dock samma slags oceaner, kontinenter, sjöar, berg och
floder. Anu är kontrasternas värld, det är ömsom varmt och ljust, ömsom
kallt och mörkt. Det är en oerhört vacker värld men den kan i nästa
ögonblick visa upp en karg och farlig sida. Anu har sannolikt två månar,
en större och en lite mindre. Man anar här en motsvarighet till guden Oden
och hans två "korpar". Månarnas namn är inte kända så vi kan åtminstone
tillsvidare ge dem arbetsnamnen "Hugin och Munin".
Från Anu avgår större rymdfarkoster till i huvudsak två destinationer;
den första är Jorden, den andra Mars. Ingen bas existerar längre på jordens
yta men väl på Månen, där förhållandena på jorden övervakas noga. Ett tredje
center på Anu är herresätet för den åldrade konungens klan, beläget i en naturskön dal. Varje gång planeten
Anu rundar solen hålls där en
”midsommarfest” med sång och dans som utförs efter vissa bestämda ritualer.
Åtminstone förr i tiden hölls även en ”midvinterfest” just när Anu var
som längst från solen. Planeten är mörk då men stjärnhimlen obeskrivbar.
Anu är i sanning Jordens systerplanet, de båda skapades när föregångaren
Tiamat (Ymer) klövs i två delar genom Nemesis framfart. Planeternas öden är därför
synkroniserade i såväl händelser som i tidsaspekten. När något sker på
Jorden så sker motsvarande händelse även på Anu och omvänt. När stunden
är inne för ”den slutgiltiga striden” på Jorden så måste med nödvändighet
samma sak inträffa på Anu. Det tyranniska styret på båda planeterna varar
inte för evigt, vi går mot en ny strålande era. Gudar och människor skall
leva sida vid sida; somliga på Jorden, en del på Anu's planeter.
►
Till sidan 4
|