|
Har det funnits någon sann demokrati under mänsklighetens historia? Möjligen
lokalt och under kortare tid men nu har de sista spillrorna av folkligt
inflytande förpassats till sin sista vila. Demokratin var ett spel för
galleriet men hoppet om medbestämmandet lever än.
Den officiella
bilden
De flesta av oss lever väl i en naiv och lite charmig tro på att saker och
ting är vad de verkar vara i vårt samhälle. Att folket väljer sina politiska
företrädare och att de politiska representanterna gör vad de kan för att
förvalta folkets vilja. Att poliser arbetar för att upprätthålla lag och
ordning samt att jurister och domare idogt verkar för rättssäkerheten och
allas likhet under lagen. Att militären värnar om rikets säkerhet, för
Sveriges bästa, att säkerhetstjänsten slår vakt om den personliga
integriteten och statens beskydd. Att läkare och sjukvårdsmyndigheter
främjar patientsäkerheten samt människors hälsa och välbefinnande. Att
skolor och andra utbildningsenheter försäkrar sig om att eleverna får en
fullgod utbildning, en solid kunskapsgrund som skapar arbetstillfällen.
Så, bla bla och blättan, fina ord och billiga floskler, rent och snyggt på
ytan men därunder ett djupt moras av svek, dubbelspel, maktlystenhet och
egoism. Människan står sig själv närmast men hon lägger sig alltid vinn om
att allting ser bra ut "på pappret". Ju högre upp i hierarkin desto grövre
övertramp på omgivningen. Dagens medborgare är, nästan utan undantag,
råbarkade svin, klädda i människohamn. Moral och etik står högt upp på
dagordningen men efterlevnaden måste tyvärr beskrivas som obefintlig. Gemene
man ser på fusk, stöld och bedrägeri som olagligheter enbart om man
ertappas. Företag sätter i system att manipulera löneutbetalningar och gör
korrigeringar först när den anställde presenterar bevis för sin sak.
Eventuella förundersökningar läggs ner.
Ordmissbruk och bedrägligt tal
Det har skett en total devalvering av språket och ordens värde. Makthavare,
politiker, tjänstemän och företagsrepresentanter slänger sirliga fraser
omkring sig som avskräde. De gör det för att de kan, ingen håller dem
ansvariga för avvikelser från ämnet, undanglidande jargonger, obegripliga
uttryck eller rent ut sagt lögnaktiga utfästelser. Ord som "utveckling" kan
i själva verket betyda nedläggning, "effektivisering" kan betyda
uppsägningar och "säkerhetsförbättringar" kan stå för inskränkningar i den
mänskliga friheten. Det borde finnas åtminstone EN lag mot språkmissbruk.
Kameraövervakning, "för din trygghet", läser vi på informationsskyltar i
buss och tunnelbana. En variant på temat är; "för ditt eget bästa". Vem
skyddar oss från integritetsövergreppet som dessa kameror i sig utsätter oss
för? "SVT sparar viss data för att ge dig en bättre upplevelse"; detta är
hur SVT beskriver de informationsfiler (kakor) som lagras i våra datorer.
Men att kunna avstå ges inte som något alternativ, kakan sparas oavsett.
Samma sak givetvis på liknande sidor; YouTube, Facebook, Twitter och
Instagram. Överallt informeras vi om rättigheter, men rättigheterna uteblir.
Kompartmentalisering
Samhället går mot en allt striktare indelning i oberoende sektorer. Varje
sektor förväntas leva och kommunicera enbart inom den egna kretsen. Alla
tendenser till "strömningar", att röra sig utöver gränsen till andra
sektorer, motarbetas. Vilka är då dessa sektorer i samhället? Man kan se dem
som enheter i en starkt hierakisk struktur; en klassisk pyramidformation,
bred bas och smal topp.
Illustrationen utgör givetvis en förenkling av den faktiska situationen men
kan ändå ge en bild av den galopperande ojämlikhet som råder. Deltagarna i
de olika sektorerna spelar inte i samma liga, de har på inget sätt
jämförbara förutsättningar. Att strukturen ser ut som den gör kan säkerligen
inte hänvisas till slumpen, det är en mycket medveten plan som under lång
tid format situationen.
Den
utomjordiska grupperingen på pyramidens topp kan förefalla långsökt och
orealistisk för en del personer. Detta är emellertid någonting som
allvarligt måste tas med i beräkningen och som faktiskt förklarar det så
extremt kaotiska läget som jorden befinner sig i. Tänk på helhetsbilden för
ett ögonblick. Människan skulle aldrig självmant kunnat tänka ut en så
onsint och långsiktig plan.
I
planen ingår nämligen den totala förslavningen av mänskligheten, en
degradering som avser att till sist beröva människan även hennes fria vilja.
Genom en allt mer tilltagande mekanisering och digitalisering blir människan
reducerad till en hybrid, ett mellanting mellan robot och människa, totalt
styrd av utomjordiska, och i det här fallet demoniska, krafter. Processen
har redan börjat.
Under
senare år så har läget cementerats inom enskilda sektorer. Politiker, som
bara för några få år sedan var "vanliga yrkesarbetande", har transformerats
till en renodlad politikerkår. Politiker föds till politiker och dör som
politiker, deras barn växer upp till det politiska kallet. Inriktningen på
politiken är som bekant av mindre betydelse. Återkommande val blir mera en
"ceremoniell akt".
Sluta rösta!
Begreppet "rösträtt" innebär
egentligen bara en rätt att rösta, något slags inflytande över de beslut som
fattas är det inte fråga om. Beslut fattas i slutna rum av några få
godtyckligt utvalda personer. Dessa har att rätta sig efter mycket snäva
ramar som fastställs av en högre instans i samhället. Beslut som borde ligga
på gräsrotsnivå tas i själva verket av grupperingar som ofta inte ens
befinner sig i samma land. Valsystemen i många länder baserar sig dessutom
på det så onaturliga "tvåpartisystemet". Folket får välja mellan två
fastställda alternativ, precis som om dessa var de enda möjliga utvägarna.
De stora bankerna har dock makten över båda falanger.
Att
rösta är i realiteten att ge näring åt ett korrupt system. De som i
praktiken bestämmer över samhället kan ju fortsätta med att styra, om de
anser sig vuxna situationen. Det är emellertid en förnedrande procedur, att
människor skall luras att rösta, som hade de något verkligt inflytande. Det
enda sättet att förändra situationen är att vägra rösta. Först när ledarna
inser att folket har vänt dem ryggen kan något nytt växa fram. Det nya måste
vara en stor förändring, att fortsätta i samma gamla skor gör ingen
skillnad. Att försöka reformera röstningsförfarandet är därför inte något
alternativ. Framtidens styrelseskick måste bygga på människors inneboende
kunskap.
Humankompetens
För
att samhället skall frodas och blomstra måste de dolda resurserna komma fram
i ljuset. De dolda resurserna är kunskaper och kvalifikationer som människan
bär inom sig själv. Ingen föds som ett renskrivet blad, vi är kosmiska
varelser på resa genom en oändlighet av tid och rum. Begreppet återfödelse
är en realitet som allt fler har börjat vittna om. De erfarenheter vi samlat
under åtskilliga livstider bär vi med oss, det är vårt sanna arv som ingen
kan ta ifrån oss. Sättet som vi studerar på måste ifrågasättas i grund. Det
går inte att genom "formell kunskap" lära sig något vi inte grundlagt redan
innan vi föddes, på ett andligt plan. Verklig kunskap är informell.
Skolans roll skall vara att efterforska just de erfarenheter och färdigheter
som genomsyrar varje enskild individ. Det får vara slut på meningslös
"korvstoppning", ytliga kunskaper som enbart är till för sakens skull.
Erfarna lärare som vet vad de letar efter kan givetvis ganska snabbt
urskilja vilka förmågor deras elever har, en trend kommer ganska snart att
utkristallisera sig. Med detta som grund kan läraren uppmuntra eleven i
fråga att lära sig vissa baskunskaper som han vet att eleven kommer ha
glädje av. Det säger sig själv att elever som tillåts göra det de älskar lär
sig saker och ting betydligt snabbare. Vi behöver inte längre ha skolor som
"förvaringsanstalter".
Den speciella förmåga som
varje människa har i sig själv, redan från födseln, väljer jag här att kalla
"humankompetens". Termen betecknar även framtidens styrelseskick, som varken
kräver toppstyrning eller långdragna studieperioder. Det finns
förhållandevis enkla metoder att utröna sin egen kapacitet eller inriktning
i livet (se Energidiagram i vänstermenyn). Därigenom blir det enklare att
söka upp "rätt position" i samhällskroppen. När vi känner att vi är på
"mammas gata", hur bekvämt och lätt vissa uppgifter framstår, då kan vi
lugnt utgå från att vi har hamnat rätt till slut. Det vi ser som självklart
och lätt kan vara obegripligt för en annan; vi har olika förmågor!
◄
Tillbaka
|
