Debatt
|
Ett lands kapital är dess naturresurser. Ekonomi handlar om hur resurserna
förvaltas och fördelas till omgivningen. En rättvis fördelning är A och O i
ett välmående land.
Naturens rikedom
Om vi vårdar naturens kapital och undviker brandskattning får vi stora
rikedomar i utbyte. Dagens människor räknar allting i pengar men varifrån
kommer egentligen ett lands rikedom? Tillgångarna kommer från naturen själv,
från land, vatten och luft. Ett land med ett varierat utbud av skog, hav,
sjöar, floder, berg och åkrar bidrar med alla förnödenheter som invånarna
någonsin kan önska sig, dessutom skapas ett visst produktöverskott.
Rätt fördelat, med goda redskap och hjälpmedel, krävs inget stort arbete för
att människorna skall kunna ta del av vad naturen skänker oss. Men
fördelning är något man bör lägga stor vikt vid, det gäller att sprida
göromål såväl som tillgångar. När vi nu går in i en ny tid måste formella
meriter träda tillbaka och vi måste tänka mer i termer av rätt person på
rätt plats. Med det tankesättet går allt smidigare och resultatet blir över
förväntan.
Äganderätt
Det gamla paradigmet måste ge vika, ingen kan göra anspråk på att äga mark,
vatten och luft. Vi har visserligen all rätt att förvalta och bruka olika
tillgångar men vi kan aldrig hävda någon nyttjanderätt i egoistiska syften.
Det finns ingen väg tillbaka, inmutningens dagar är för alltid förbi.
Nyckeln i sammanhanget ligger just i skillnaden mellan att äga och att
förvalta. Den som äger vill behålla för egen del men den som förvaltar kan
dela med sig.
För att undvika missförstånd; det är inte likformighet som eftersträvas. Ett
mångkulturellt och varierat samhälle är målet. Men variation är inte
liktydigt med klasskillnader, grundstenen måste alltid vara människors
jämställdhet och lika värde. Den gamla herre/slav-mentaliteten hör till det
förgångna, nu behöver vi grupper och organisationer som kan verka
självständigt men med målsättningen att alltid bidra till samhällets högsta
bästa.
Varje människa har inre organ som kroppen behöver för olika ändamål. På
samma sätt förhåller det sig med ensamhällskropp som en by, en stad, ett län
eller ett land. Varje organ har sin funktion som behöver upprätthållas om
kroppen skall fungera tillfredställande. Om ett organ prioriteras på
bekostnad av ett annat lider organismen som helhet ändå skada. Handel kan
till exempel inte anses viktigare än kulturverksamhet, alla delar behövs.
Utbytesbalans
Behövs verkligen pengar? – Verkligen inte! När människor, grupper och
organisationer på eget initiativ börjar tänka i termer av fördelning finns
inget behov av ett monetärt system längre. Det kan visserligen behövas någon
form av världssamfund, men endast för organisationens skull. Detta samfund
skall förmedla information, aldrig varor, kapital eller arbetskraft.
Manipulativa och korrupta organ som FN och WHO har spelat ut sin roll. Deras
program ser såg bra ut "på pappret" men de bedrog folken, drev hemliga
agendor och behöll insamlade medel för egen räkning.
Men med ett rättfärdigt världssamfund kan man införa den nödvändiga
fördelningen av varor mellan jordens länder. Inget land kan fullt ut bli
självförsörjande, några råvaror eller produkter kommer oundvikligen saknas.
Några länder kommer att behöva mer än andra och då får man se till att
åtgärda det. Världen som helhet måste blomstra, med en rättvis fördelning
behöver ingen bli lidande. Alla får vad de behöver och kan leva ett gott
liv.
När jorden slutligen öppnar upp sig för en intergalaktisk verklighet blir
fördelningen av varor och tjänster viktig även i ett större sammanhang. Hur
ser fördelningen ut mellan olika planeter, mellan olika solsystem och mellan
mindre stjärnhopar? Det finns förbund och sammanslutningar även på det
kosmiska området. Vad kan jorden ge till andra planeter? Vad har andra
planeter att erbjuda som jorden saknar? Det finns hinder vid horisonten men
framtiden är ändå mycket spännande.
Befolkningsfrågan
Vår jord är inte oändligt stor. Det måste med nödvändighet finnas gränser
för hur mycket resurser enskilda människor och grupper får lov att använda
inom en viss tidsperiod. Även här är en god förvaltning A och O för att alla
skall få vad de behöver och dessutom kunna uppleva att de lever i ett
överflöd. Fattigdom, okunskap och dålig förvaltning är de överlägset största
anledningarna till att vissa områden är överbefolkade. Att ha många barn är
en krass fråga om överlevnad i stora delar av världen. En stor familj har
lättare att få ihop till familjens samlade försörjning.
Kommer världens befolkning att fortsätta öka även när alla fattigdomsproblem
är lösta? Nej, man kan med ganska enkel statistik visa att andelen barn
minskar med ökad levnadsstandard. Således löser en god fördelning även
befolkningsfrågan. Visserligen blir befolkningen kontinuerligt äldre med
bättre standard, kost och mediciner men är det ett problem? Ökningen av
andelen äldre går endast upp till en viss nivå, sen planar kurvan ut. Vårt
skeva ungdomsideal är kanske det verkliga problemet. Ett naturligt åldrande
kan vara ett ymnighetshorn om vi bara förändrar perspektivet.
Det finns en andlig aspekt av frågan som kanske bör beaktas. Planeten jorden
är med stor sannolikhet satt under konstant övervakning av väsen som nått
längre i sin utveckling än vi har. Folkens utbredning följs mycket noga och
när människorna nått vissa uppställda mål sker någon form av uppdelning
eller transformation, hur man nu väljer att uttrycka saken. Men poängen är
att vi människor ändå måste styra och planera vår framtid, oavsett om vi har
några kosmiska förvaltare eller ej. Det är upp till varje civilisation att
ta ansvar för sig själva och sin miljö.
Energisystem
Vi behöver inte längre gräla om kärnkraftens och de fossila bränslenas vara
eller inte vara. Om vi fortsätter att använda, i synnerhet kärnkraft, kommer
planeten sakta men säkert att dö. Framtiden ligger i alternativa kraftkällor
och det är en stor skam att dagens politiker inte helhjärtat ger sitt stöd
åt denna forskning. Men nu råkar det vara så att det redan existerar en
samling fullgoda kraftsystem. Bland dem bränslecellen, som omvandlar vätgas
till elektrisk energi eller värme.
Utvecklingen har nått långt även i fråga om vind-, våg- och solkraft men en
förutsättning för framgång är givetvis att använda de funktionella
modellerna, inte de verkningslösa varianterna som oljeindustrin tvingat
fram. Det finns idag även apparater som utvinner energi ur atmosfärens
jonfält. Den amerikanska professorn James McCanney har information och
böcker i ämnet vilket grundar sig på uppfinnaren Nicola Teslas experiment
med bland annat elektricitet, magnetism och radiovågor. Det finns forskning
som visar att tekniken användes redan i det gamla Egypen.
När jordklotet helt och fullt har blivit en civiliserad planet kommer vi
automatiskt introduceras i systemet av frienergi som existerar i hela
Universum. Denna energiform utgår från så kallade gravitationsvågor som med
hastigheter snabbare än ljuset ständigt flödar genom tomrummet. Tekniken att
utvinna energi från dessa vågor har spännande nog dykt upp simultant på ett
antal olika platser, genom enskilda individers skaparkraft och
ingenjörskonst.
Ideologi
Det är inte suspekt att sätta helhetstänkandet högt på dagordningen, det är
ansvarsfullt. Vad som människor allt oftare idag ser som suspekt är en
strävan att blint rusa mot personlig framgång. Människan är inte oberoende
av världen omkring sig. En djup sanning är att vi blir rikare ju mer vi ger,
kosmos hemliga lagar fungerar så. Detta bör vi ta i beaktande när vi närmar
oss naturen. Förfädernas förhållningssätt är fortfarande giltigt: Det är
viktigt att bevara mångfalden och vi får endast förbruka räntan av vad
naturen ger, vi får aldrig ta av kapitalet.
◄
Tillbaka
|