Livsfilosofi
|
Det
finns en allmängiltig och entydig definition av ”meningen med livet”, en
universell princip som är giltig inom alla livsområden, i alla dimensioner
och för alla väsen.
Livets röda tråd
Allting som sker har ett syfte, alla väsens liv följer en förutbestämd plan.
Det är inte alltid så lätt att urskilja sitt eget livs röda tråd som skall
styra våra steg. Ärligt talat; ibland är det totalt omöjligt att se vad
Gud/Kosmos har för avsikt med det som sker oss. Men vi måste våga lita på
försynen, Gud/Kosmos är trots allt den mest geniala regissör som existerar.
Skådespelet om allt och alla är redan nedskrivet, handlingen är exakt i alla
sina detaljer.
Men därmed är inte sagt att vi alltid måste finna oss i vårt öde, utan att
någonsin protestera. Gud/Kosmos är vårt högre medvetande, en del av vårt
väsen. Det är inte bara tillåtet utan även önskvärt att resonera med denna
sin universella gestaltning. Gud/Kosmos är medvetet, om vi ställer frågor
får vi också svar. Svaren kan komma på olika sätt men ett svar ges alltid om
vi bara lyssnar och observerar; Gud/Kosmos har sin eviga uppgift i detta.
Att ta ett språng
Själen mår bra av att långsamt men oupphörligt vara i rörelse. Detta har
ingenting med rotlöshet att göra, det handlar om att inte stagnera. Det är
fullt möjligt att fastna i en livsram, och många människor på planeten
jorden har hamnat i den fällan. De tänker: ”Såhär är livet, dessa
förutsättningar måste jag rätta mig efter.” Därmed slutar de att vara
lekfulla, nyfikna och ifrågasättande. De söker livet i yttre företeelser,
skaffar make/maka, ordnar hus, bil, barn och hund. Vetenskapen blir
ledstjärnan: ”Det jag inte ser, tror jag inte på.”
Att gå in i en materiell verklighet är inte fel i sig, det finns bara en
risk att den överskuggar allt annat. Det andliga livet (som var och en
behöver) blir lidande. Vetenskapen beskriver endast halva sanningen, den
andra delen är det man kallar intuitionens värld. Båda dessa måste existera
i en god balans om man vill bli hel som människa. All utveckling har sin
utgångspunkt i det andliga området, den sker inte gradvis utan i språng. Om
utvecklingen får verka i en andlig miljö ansamlas först energin under en
period. När tiden är inne sker språnget.
Ett medvetet mål
Att bli och förbli medveten om sig själv och omvärlden är mycket viktigt.
Jordelivet må vara vackert och trevligt sett i ett ytligt sammanhang. Men
den som studerar världen på ett djupare plan börjar snart inse att allt inte
är fullt så behagligt som det kan förefalla. I jordelivet råder fullt krig
på olika plan, ett krig som tar sig uttryck på flera skilda sätt. Just detta
såg Buddha Siddharta Gautama redan på sin tid: ”Allt står i lågor”, var hans
ord.
Så återigen; människan bör inte slå sig till ro bland jordelivets fröjder
och ägodelar. Visst kan man äga hus, bilar och böcker men ens fokus bör hela
tiden ligga på den personliga utvecklingen. Jordelivet är som en lång,
farlig ökenvandring. Öknen, liksom jordelivet, är ingen god plats att stanna
på. Beslutsamt bör man vara på väg, utan att vilja ”bosätta sig”. För vid
vägens slut ligger ett betydande delmål; en fridsam tillvaro bortom den
jordiska.
Meningen med
livet
En del människor kan bli irriterade när de ställs inför ett etablerat
faktum; att det faktiskt finns en mening med livet. De känner sig inmotade i
ett hörn, påtvingade en "sanning" som de inte haft något inflytande över.
Men dessa människor betraktar endast sin egen livssituation, de tar inte
hänsyn till det övergripande perspektivet. Det finns givetvis lika många
individuella meningar med livet som det finns stjärnor på himlen. Men det vi
talar om är en objektiv mening med livet.
Detta är den objektiva meningen med livet:
ATT UTVECKLAS BORTOM SINA
BEGRÄNSNINGAR
Vad betyder
detta?
Själen är evig och oförgänglig men varje gång vi föds har vi en ny
kroppsgestaltning. Detta livet är inte det enda, inte det första och inte
det sista. Vi är Kosmos och i Kosmos, ständiga resenärer genom existenser,
dimensioner, förnimmelser och former. För varje tes finns en antites, själen
tröttnar aldrig på resan. När själen finner leda i att existera söker den
sig till icke-existensen, när själen levt ut det lilla perspektivet söker
den det stora. Tillvaron är evigt föränderlig.
Just nu upplever du troligen det mänskliga och medvetna perspektivet, annars
läste du inte dessa rader. Men ditt medvetande är inte detsamma som det var
när du föddes, som det var för ett år sedan, för en månad sedan, en vecka
sedan. Det finns en utveckling och i blomman av din ålder överensstämmer din
världsbild med de ramar du etablerade under din senaste livstid. Häri ligger
din livsuppgift; att bryta dig ur dina befintliga ramar. Att växa och nå
högre höjder.
Hur går man
tillväga?
1. FINN DIG SJÄLV!
Ta dig tid till andliga aktiviteter. Gå med i en livsåskådningsgrupp.
Praktisera Yoga / Tai Chi /
Qigong. Våga uppsöka tystnaden. Utforska tidigare liv. Upplev ensamheten.
Meditera.
2. EXPANDERA!
Finn ditt sanna syfte i livet. Bryt dig ur förstelnade livsmönster. Gör
något du aldrig gjort!
◄
Tillbaka
|