Vad är egentligen fakta 

 
En filosofisk djupdykning

 

      

 

 

 

Livsfilosofi

 
 

 

 

 

 

 

 



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vetenskapen hänvisar ofta till behovet av sanning, bevis och fakta för att kunna verifiera någonting. Med vad är egentligen fakta, kan vi leda i bevis att ett påstående går att fastställa bortom rimligt tvivel? Läs om filosofins träskmarker och intuitionens frälsning!


Det vetenskapliga paradigmet

I vårt västerländska samhälle har vetenskapen mer eller mindre kidnappat det normbildande kriteriet för vad som kan anses sant, rätt och tillförlitligt. S.k. "verifierbara fakta" måste ligga till grund för olika beslut, begrepp och konstruktioner. Fakta måste kunna mätas i experiment som går att upprepa, som ger samma resultat. Men saken är mer komplicerad än så för det finns i själva verket inga objektiva (oberoende) experiment. Den som skapar experimentet gör ett personligt urval av vad som ska undersökas och hur experimentet ska gå till. Det vetenskapliga faller i samma stund som frågan ställs, för då är det inte objektivt längre utan i högsta grad subjektivt. Dessutom behöver utfallet tolkas varvid någon måste göra en högst en personlig bedömning.

 

Anna Victoria Hallberg, fil dr i litteraturvetenskap och utredare på Södertörns högskola, säger: "Forskning görs till sanning – men vetenskap är inte fakta… och den som tror att forskare är opartiska experter som sysslar med fakta har missförstått vetenskapens grund".

 

Dr. Sanna Ehdin, doktor i immunteknologi från Lunds universitet lägger till: "Jag som har 12 års forskning bakom mig vet att det finns (minst) tre stora svagheter i forskning:


1. Samma person som lägger upp experimentet tolkar och väljer resultat och drar slutsatser. Upplägget av experimentet bygger på en hypotes, så styrt redan där.

2. Man måste producera publiceringsbara resultat, annars inga anslag eller arbete… Såvida inte man har en fast lön av företag som läkemedelsindustri, och hur objektiva är de resultaten? Inte speciellt – då Nature’s chefredaktör uppskattar att hälften av allt som publiceras i Peer-reviewed (granskade) forskningsjournaler är falsarier. En del är ghost-writers som lånar sitt namn o titel till dubiösa artiklar mot betalning…

3. Det är vetenskapligt visat att den som observerar något kan påverka resultatets utgång med tankens hjälp. Så det mänskliga medvetandet är en mycket stark och ofta förbisedd kraft."
 


Filosofins snårskog

Det finns en mångfald av teorier och postulat inom filosofin, flera av dem totalt motsägelsefulla. Elementär logik ger vid handen att flertalet av dem måste vara felaktiga. Universum kan liknas vid en byggnad. Om kontruktören inte hade haft mycket entydiga mått och modeller att utgå ifrån så hade byggnaden aldrig kunnat uppföras. Men byggnaden står där, vi har den runt omkring oss. Ligger då förståelsen av Universum bortom det för människan fattbara? Visst inte, det är bara det att förståelsen av tillvaron ligger bortom vetenskapen! Dagens vetenskap använder alltför snäva begrepp, alltför trubbiga redskap. Vetenskapen kan endast visa halva verkligheten, om ens det.

 

Vetenskapen kräver källhänvisningar om man vill påstå något. Man måste med andra ord referera till en befintlig och vedertagen bok eller tidskrift. Det fungerar inte att hänvisa till något som ens kloka morbror Olle sade på sin dödsbädd, även om det var aldrig så djupt och välformulerat. Dock, om samme morbror Olle hade skrivit ner sina funderingar och gett ut en bok, då skulle omedelbart trovärdigheten stiga med flera hundra procent, även om det var samma material. Döda personer har otroligt mycket större genomslagskraft än levande, kanske för att det vilar en mycket större auktoritet över de döda. De är inte kvar längre men böckerna är kvar och där står ju sanningen...
 


Evidensbaserad kunskap

Alla politiska eller sociala insatser idag, det kan vara medicinska åtgärder, kunskapsbyggande pedagogik eller någon annan form av åtgärdsprogram; samtliga skall vara baserade på s.k. "evidensbaserad kunskap". Vad är då detta? Enkelt uttryckt kan man säga att man endast utför åtgärder som kan bevisas vara verkningsfulla, som bygger på underlag av påvisbara och mätbara fakta. Ordet evidens kommer från latinets "evidentia", vilket sägs betyda tydlighet, men som i överförd betydelse står för "bevis om" eller "vetenskapligt stöd för". Slår man emellertid upp ordet mer noggrant får man betydelsen "uppenbar". Evidensbaserad kunskap skulle i så fall bygga på det som är uppenbart, på det man kan sluta sig till med en smula sunt förnuft.

Kommunala och statliga organ ogillar dock något så "bondskt" som sunt förnuft, de vill ha hårda och otvetydiga fakta att bygga sina vetenskaplia normer på. Ordet "evidens" är alltså valt för att GE EN KÄNSLA AV otvetydighet, fakta och kontinuitet. Men redan i definitionen av vad det evidensbaserade innebär så börjar konturerna suddas ut med obehaglig snabbhet. Den evedensbaserade modellen skall således bygga på följande tre faktorer:


- Den bästa tillgängliga kunskapen

- Den professionelles expertis

- Den berörde personens situation, erfarenhet och önskemål


När man väljer termen "bästa tillgängliga kunskap" så har man alltså redan erkänt att det inte finns någon absolut kunskap, endast rådande teorier. Man erkänner också att det inte finns vetenskapliga studier om alla insatser som görs, en del kunskap kommer från "andra källor". Enda kravet som ställs är egentligen att man öppet redogör för källorna till informationen.

Att man åberopar "den professionelles expertis" låter onekligen bra men experter finns inom ALLA områden och inriktningar. Finns det två olika skolor för vad som anses vara rätt metod så finns det också en expert för respektive skola. Vilken expert skall man då välja. Finns det månne en tredje expert som genom evidensbaserad vetenskap kan urskilja vilken expert som är att föredra inom aktuellt område?

Vad har "den berörde personens situation, erfarenhet och önskemål" med den evidensbaserade metoden att göra? Är inte den enskildes erfarenheter en synnerligen subjektiv infallsvinkel som står i direkt kontrast till vetenskapliga fakta? Vet den enskilde alltid vad som är bäst i dennes speciella fall, så är givetvis inte alltid fallet.

Den evidensbaserade forskningen kommer redan i beskrivningen av sin egen metodik fram till att det är svårt att genom forskning påvisa olika samband. Utfallen blir inte starka nog eller påverkas beroende av vem som mäter, hur och vad som mäts. En förvånansvärt eftergiven slutsats blir att man vill förvissa sig om att insatserna "åtminstone inte är skadliga"! Man kan alltså inte garantera att en insats innebär en förbättring för den enskilde men man HOPPAS att insatsen inte skall göra saker och ting värre än de redan är. Vad är allt prat om evidensbaserad metodik annat än en modern variant av "Kejsarens nya kläder".

Evidensbaserad kunskap är med andra ord endast en term, betydandes; ABSOLUT INGENTING. Mogna och väl underbyggda beslut måste bygga på människors hela spektrum av kunskap; på intuition så väl som på vetenskap. Intuitionen behöver dock verifieras liksom vetenskapen behöver ifrågasättas. Vetenskapen sätter upp experiemt och får vissa utfall, dessa utfall behöver dock TOLKAS. Ingen får inbilla sig att vetenskap skulle vara ett uns mindre flummigt än intuition. Alla teoretiska modeller kräver en stor portion ödmjukhet, någon sådan ser vi dock inte en skymt av i dagens samhälle.

Utvärderingen sägs vara en viktig del av den evidensbaserade metodiken. Verkligheten är emellertid sådan att en utvärdering sällan eller aldrig blir av. Svårigheterna med den grundläggande undersökningen är så massiva och måste revideras så många gånger att utredningen totalt fastnar i "faktaträsket". Utvärderingen, som i sig är en undersökning, kommer att vila på analyser som aldrig helt har genomförts, eller som ändrats under processens gång. Varför skulle detta ändlösa bollande av fakta, termer, hypoteser och snömos leda till något annat resultat än; "operationen lyckades, patienten dog".
 


Intuition och begrepet rimlighet

Den intuitiva energin är något fundamentalt annorlunda än vetenskapen. Genom intuitionen ställs frågor till det medvetna Universum. De svar som kommer kan vara korrekta eller felaktiga, i själva verket är närmare hälften av svaren felaktiga. Men svaren är unika i det att de utvisar möjligheter som tidigare inte existerat, det är ny kunskap, på gott och på ont. Det tänkande logiska jaget har sedan till uppgift att utröna; är det givna svaret rimligt? Intuitionen bygger nämligen en bild, en struktur med insamlad information. Logiken behöver avgöra om ny information passar in i bilden, eller om informationen kan anses falsk. På så vis byggs en världsbild upp, till synes av ingenting.

 

Genom intuition och rimlighetsanalyser kan vi slutligen ge svar på alla gåtor som gäckat filosofer genom århundraden. Frågor som: Vad är meningen med livet, föds vi på nytt, finns Gud, vad är Gud, har Universum ett slut, finns det en minsta partikel, och så vidare. Vetenskapen kan inte ge svar på dessa frågor men intuitionen kan. Den har gjort det i alla tider, kommit såsom "Gnosis" till män och kvinnor som insett att allting är en helhet och att visdomen redan finns. Ingen behöver egentligen uppfinna hjulet på nytt, det handlar endast om att tona in sig, ställa in sig på den rätta frekvensen till Universums kunskapsbank. När frågan väl har formulerats, är svaret redan givet.
 


Intuitiva frågor och svar genom rimlighetsanalys
 

Vad är meningen med livet?
 

 

Föds vi på nytt?

 

 

Finns Gud, vad är Gud?

 

 


Finns det en minsta respektive en
största enhet i Universum?

 

 

Har Universum ett slut?

Den objektiva meningen med livet är att utvecklas bortom sina nuvarande referensramar, att ständigt vidga sin världsbild.

 

Efter döden och vistelsen en tid på det andliga planet föds människan till en ny kroppsgestaltning. Människans eviga själ inträder i den nya kroppen, till ett nytt liv.

 

Gud är dels människans högre jag som delar och simultant förnimmer hennes livsväg. Gud är dessutom det universella medvetandet, som förnimmer samtliga själar simultant.

 

Den minsta enheten (i den minsta dimensionen) är en av tomrummets byggstenar som kan frigöra sig från vakuum och existera oberoende. Den största enheten (i den största dimensionen) är hypergalaxbubblor, sfäriska strukturer som är uppbyggda av galaxhopar.
 

Det fysiska Universum har inget slut. Ständigt nya stjärnor och galaxer avlöser varandra. Alla enheter/väsen har därigenom ett oändligt antal dubbelgångare men med olika själar.

 

 
 

 

Tillbaka