|
Medborgare som
fyllt 18 år och är bosatt i Sverige skall ha rätt till statlig medborgarlön.
Initiallönen fastställs till 13 000 kr/mån (före skatt) men beloppet
uppdateras kontinuerligt i takt med inflation och förändrade
samhällsförutsättningar. Beloppet anses per definition ligga 2000 kr under
vad en genomsnittlig städare med heltidslön tjänar, det är riktmärket.
Modellen förutsätter en rätt till bostadsbidrag vid boendekostnader över
4000 kr/mån.
En av staten införd modell av medborgarlön måste med
nödvändighet vara villkorslös i betydelsen att staten inte sätter press på
medborgaren i något avseende. Staten skulle annars mycket lätt kunna
missbruka förmånen med krav på exempelvis utförd vaccination,
åsiktsregistrering eller reserestriktioner.
Grundvillkor
En arbetsplats som tillhandahåller heltidstjänster måste erbjuda varje
anställd en lön på minst 15.000 kr/mån. Deltidstjänster måste vara baserade
på denna minimilön. Om deltidstjänsten exempelvis är 75 % betalar
arbetsplatsen 75 % av 15.000, dvs 11.250 kr. Ifall innehavaren av deltiden
inte innehar andra tjänster utöver denna kompletteras inkomsten med 1750 kr
från medborgarlönen så att den totala lönen blir 13.000 kr. Arbetsplatsen
har givetvis rätt att erbjuda deltidslöner som överstiger 13.000 kr/mån men
ingen medborgarlön utbetalas i dessa fall.
En person som lyfter medborgarlön skall kunna ansöka om extraarbete.
Inkomster från dessa jobb (utöver medborgarlönen) får dock inte överstiga
25.000 kr/mån. Ett meddelande skickas automatiskt ut till personen i fråga
när den totala årsinkomsten är uppe i 300.000 kr. Extraarbete anses per
definition vara timanställning och korttidsanställning. Det är inte meningen
att extrainkomsten från tillfälliga jobb skall sättas i system, det måste
vara möjligt att klara sig bra enbart på medborgarlönens grundnivå. Man kan
behöva införa ett system där den som har medborgarlön måste ansöka om att få
arbeta extra.
Minimilönen vid extraarbete fastställs till 13.000 kr/mån. Det är inte
meningen att personer helt utanför medborgarlönen skall ägna sig åt extraarbete.
Till undantagen räknas ungdomsarbetare, semestervikarier och utländska
personer med arbetstillstånd.
Deltidsarbetande personer med fast tjänst och lön under 13.000 kr/mån (som
därmed lyfter medborgarlön) skall i första hand gå upp i arbetstid om de
vill ha extrainkomster. Om detta inte är möjligt kan de ta ett annat jobb
vid sidan, förutsatt att den totala årsinkomsten då inte överstiger 300.000
kr. Fast anställning anses, enligt den här modellen, vara ett privilegium i
sig.
En arbetsplats får endast besätta 50 % av sin totala personalstyrka med
personer som lyfter medborgarlön. Detta gäller oberoende av fördelningen av
hel- och deltidstjänster. Med 50 %
-regeln som bas är det sedan upp till den lokala fackföreningen att
förhandla om hur många personer med medborgarlön man godtar på
arbetsplatsen.
En svensk medborgare som önskar bosätta sig utomlands måste ange särskilda
skäl för att få nyttja sin medborgarlön. Ett sådant skäl kan till exempel
vara tillfälliga studier.
Partiell medborgarlön
En person som lyfter medborgarlön och har en boendekostnad understigande
1000 kr/mån erhåller en partiell medborgarlön uppgående till 9000 kr/mån
(13.000-3000 kr). Extraarbete med lön utöver 9000 kr/mån sker på samma
villkor som den som lyfter hel medborgarlön (max 25.000 kr/år).
Introduktion
Igångsättningen av ett system med medborgarlön sker lämpligen i två etapper.
I den första etappen går man ut med ett erbjudande om anslutning till
särskilt utsatta grupper. Dessa är: Arbetslösa som varit utan jobb minst 1
år, yrkesarbetande med lön lägre än 13.000 kr/mån, sjukpensionärer, personer
som varit långtidssjukskrivna minst 1 år, studerande i högskola eller komvux
(maxtid 6 år)samt pensionärer med pension lägre än 13.000 kr/mån.
Nyanslutningar
Den andra etappen träder i kraft när läget har stabiliserat sig efter
igångsättningen. Man har då haft möjlighet att utvärdera resultatet av
reformen och rätta till eventuella orättvisor. Det skall finnas vissa
grundkrav för att få ansluta sig till medborgarlönen. De krav som ställs är
att den ansökande varit arbetslös i minst 1 år eller yrkesarbetat i minst 3
år. Som yrkesverksam skall man dessutom lämna en motivering för sin ansökan.
Motiveringen behöver dock inte uppfylla några speciella kriterier utan
huvudsaken är att man vill företa sig något och att man har en tanke med det
man vill göra.
Uppföljning
Tanken är att systemet med medborgarlön skall existera i ett nära samarbete
med landets socialkontor men inte på så sätt att socialtjänsten blir en
kontrollmyndighet. Socialkontoret skall vara det skyddsnät som avvärjer
risken att människor hamnar vid sidan av samhället. I praktiken innebär
detta att varje person som lyfter medborgarlön regelbundet sammanträffar med
en kontaktperson inom socialtjänsten, exempelvis en gång vart tredje år.
Rörlighet
Systemet med medborgarlön skall ha full rörlighet. Detta innebär att man när
som helst kan gå ur systemet, helt eller delvis, för att yrkesarbeta under
en period i sitt liv. Det skall inte finnas några begränsningar för hur
många gånger man får gå ut och in i systemet.
Effekter
Dagens problem med en okontrollerad ökning av långtidssjukskrivna människor
i samhället tyder på ett systemfel. En fullt utvecklad modell för
medborgarlön borde rimligen ha mycket goda effekter på det allmänna
arbetsklimatet. Arbetet kommer mer att upplevas som en förmån än som ett
nödvändigt ont. Införandet av medborgarlöner är en välfärdsreform. Detta
skapar en grundtrygghet som kommer få människor att våga utveckla och
förverkliga sina idéer inom olika områden.
◄
Tillbaka
|
