Kravlös Medborgarlön!

 
Välfärdsreform utan orimliga villkor

 

   

 

 

 

Kultur

 
 

 

 

 

 

 

 



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Medborgare som fyllt 18 år och är bosatt i Sverige skall ha rätt till statlig medborgarlön. Initiallönen fastställs till 13 000 kr/mån (före skatt) men beloppet uppdateras kontinuerligt i takt med inflation och förändrade samhällsförutsättningar. Beloppet anses per definition ligga 2000 kr under vad en genomsnittlig städare med heltidslön tjänar, det är riktmärket. Modellen förutsätter en rätt till bostadsbidrag vid boendekostnader över 4000 kr/mån.

 
En av staten införd modell av medborgarlön måste med nödvändighet vara villkorslös i betydelsen att staten inte sätter press på medborgaren i något avseende. Staten skulle annars mycket lätt kunna missbruka förmånen med krav på exempelvis utförd vaccination, åsiktsregistrering eller reserestriktioner. 

 

Grundvillkor

 

En arbetsplats som tillhandahåller heltidstjänster måste erbjuda varje anställd en lön på minst 15.000 kr/mån. Deltidstjänster måste vara baserade på denna minimilön. Om deltidstjänsten exempelvis är 75 % betalar arbetsplatsen 75 % av 15.000, dvs 11.250 kr. Ifall innehavaren av deltiden inte innehar andra tjänster utöver denna kompletteras inkomsten med 1750 kr från medborgarlönen så att den totala lönen blir 13.000 kr. Arbetsplatsen har givetvis rätt att erbjuda deltidslöner som överstiger 13.000 kr/mån men ingen medborgarlön utbetalas i dessa fall.

 

En person som lyfter medborgarlön skall kunna ansöka om extraarbete. Inkomster från dessa jobb (utöver medborgarlönen) får dock inte överstiga 25.000 kr/mån. Ett meddelande skickas automatiskt ut till personen i fråga när den totala årsinkomsten är uppe i 300.000 kr. Extraarbete anses per definition vara timanställning och korttidsanställning. Det är inte meningen att extrainkomsten från tillfälliga jobb skall sättas i system, det måste vara möjligt att klara sig bra enbart på medborgarlönens grundnivå. Man kan behöva införa ett system där den som har medborgarlön måste ansöka om att få arbeta extra.

 

Minimilönen vid extraarbete fastställs till 13.000 kr/mån. Det är inte meningen att personer helt utanför medborgarlönen skall ägna sig åt extraarbete. Till undantagen räknas ungdomsarbetare, semestervikarier och utländska personer med arbetstillstånd.

 

Deltidsarbetande personer med fast tjänst och lön under 13.000 kr/mån (som därmed lyfter medborgarlön) skall i första hand gå upp i arbetstid om de vill ha extrainkomster. Om detta inte är möjligt kan de ta ett annat jobb vid sidan, förutsatt att den totala årsinkomsten då inte överstiger 300.000 kr. Fast anställning anses, enligt den här modellen, vara ett privilegium i sig.

 

En arbetsplats får endast besätta 50 % av sin totala personalstyrka med personer som lyfter medborgarlön. Detta gäller oberoende av fördelningen av hel- och deltidstjänster. Med 50 %
-regeln som bas är det sedan upp till den lokala fackföreningen att förhandla om hur många personer med medborgarlön man godtar på arbetsplatsen.

 

En svensk medborgare som önskar bosätta sig utomlands måste ange särskilda skäl för att få nyttja sin medborgarlön. Ett sådant skäl kan till exempel vara tillfälliga studier.

 

 

Partiell medborgarlön

 

En person som lyfter medborgarlön och har en boendekostnad understigande 1000 kr/mån erhåller en partiell medborgarlön uppgående till 9000 kr/mån (13.000-3000 kr). Extraarbete med lön utöver 9000 kr/mån sker på samma villkor som den som lyfter hel medborgarlön (max 25.000 kr/år).  

 

 

Introduktion

 

Igångsättningen av ett system med medborgarlön sker lämpligen i två etapper. I den första etappen går man ut med ett erbjudande om anslutning till särskilt utsatta grupper. Dessa är: Arbetslösa som varit utan jobb minst 1 år, yrkesarbetande med lön lägre än 13.000 kr/mån, sjukpensionärer, personer som varit långtidssjukskrivna minst 1 år, studerande i högskola eller komvux (maxtid 6 år)samt pensionärer med pension lägre än 13.000 kr/mån.

 

 

Nyanslutningar

 

Den andra etappen träder i kraft när läget har stabiliserat sig efter igångsättningen. Man har då haft möjlighet att utvärdera resultatet av reformen och rätta till eventuella orättvisor. Det skall finnas vissa grundkrav för att få ansluta sig till medborgarlönen. De krav som ställs är att den ansökande varit arbetslös i minst 1 år eller yrkesarbetat i minst 3 år. Som yrkesverksam skall man dessutom lämna en motivering för sin ansökan. Motiveringen behöver dock inte uppfylla några speciella kriterier utan huvudsaken är att man vill företa sig något och att man har en tanke med det man vill göra.

 

 

Uppföljning

 

Tanken är att systemet med medborgarlön skall existera i ett nära samarbete med landets socialkontor men inte på så sätt att socialtjänsten blir en kontrollmyndighet. Socialkontoret skall vara det skyddsnät som avvärjer risken att människor hamnar vid sidan av samhället. I praktiken innebär detta att varje person som lyfter medborgarlön regelbundet sammanträffar med en kontaktperson inom socialtjänsten, exempelvis en gång vart tredje år.

 

 

Rörlighet

 

Systemet med medborgarlön skall ha full rörlighet. Detta innebär att man när som helst kan gå ur systemet, helt eller delvis, för att yrkesarbeta under en period i sitt liv. Det skall inte finnas några begränsningar för hur många gånger man får gå ut och in i systemet.

 

 

Effekter

 

Dagens problem med en okontrollerad ökning av långtidssjukskrivna människor i samhället tyder på ett systemfel. En fullt utvecklad modell för medborgarlön borde rimligen ha mycket goda effekter på det allmänna arbetsklimatet. Arbetet kommer mer att upplevas som en förmån än som ett nödvändigt ont. Införandet av medborgarlöner är en välfärdsreform. Detta skapar en grundtrygghet som kommer få människor att våga utveckla och förverkliga sina idéer inom olika områden.


 

 

 
 

 

Tillbaka