Culture

The Star Epos

Ibland ligger händelser så långt tillbaka i tiden att inga uppgifter längre finns kvar. Då får man ta tillvara det sista halmstrået; mytologi. Berättelsen om 'anfader Ladon' är ett svagt eko av det som en gång låg till grund för vårt solsystem. Läs mer om detta lysande epos.


Prolog

Är det någon skillnad på rymdens stjärnor och människor? Egentligen inte, menar jag. Stora kosmiska väsen drar sig inte för att gå 'ner i materien' och inkarnera som människor. Följ med en av våra anfäder på hans svindlande resa från stjärnsfären ner till den mänskliga världen.


Nio gyllene äpplen

Den som var anfader till vårt solsystem och den här delen av Kosmos var ett väsen som i mytologin kallas för 'Ladon'. I den här speciella tolkningen är Ladon en stor blå sol, belägen i konstellationen Draco. Den grekiska mytologin beskriver Ladon som en ormliknande drake, väktaren av Hesperidernas trädgård. Denna trädgård bar nio gyllene äpplen och Ladon var väktaren av dessa. De gyllene äpplena utgör här en sinnebild för nio planeter. Väktaren är naturligtvis den centrala solen i detta solsystem, en blå jättesol.

Den första konfrontationen

Ladon förblir inte i Dracos stjärnbild så länge. Omständigheter gör att Ladon slungas i väg till en ny vistelseort. Sannolikt rör det sig om ett kosmiskt möte med något av systemen Sirius eller Centauri. Gissningsvis har stjärnan 'Canopus' varit inblandad i ett fysiskt möte med Ladon. Resultatet blir att den blå Ladon reduceras till en gul sol. Vi känner denna sol såsom anfadern 'Apsu'. Apsu bildar den första gula stjärnan i vårt solsystem, de nio planeterna har han med sig. Apsu's pan-karmiska öde är att ständigt bli reducerad i massa och stiga neråt i 'graderna'.

Apsu och Osiris

Apsu får nu 'besök' av en gul stjärna från Orionsystemet. Stjärnan, som är av turbulent natur, kallas 'Barbaru' (Ur-Bar-Ra). Ett dubbelstjärnesystem har bildats. Men även föregångaren till Nibiru anländer efter en tid; Osiris, en gul stjärna från Centaurisystemet. Mötet blir olyckligt, för Nibiru har en retrograd rörelse, tvärt emot merparten av planeterna. Av en händelse kommer Nibiru på direkt konfrontationskurs med stjärnan Apsu. En katastrof, Apsu reduceras till 'Kingu', en gasjätte. Även Osiris blir till en mindre version av sig själv men behåller tills vidare sin lyskraft. Solen Barbaru är nu regent i solsystemet, det är hennes era, många stridigheter skall följa.

Kingu möter Uranus

Anfadern fortsätter sin resa men nu i form av gasjätten Kingu. Men ödet måste fullbordas och det händer sig att Kingu kolliderar med en himlakropp. Den här gången är det en av Nibirus gestaltningar såsom gasplanet; en större variant av Uranus (Ura). Än en gång måste anfadern förminskas, den här gången till planeten Maldek, som ges en position mellan nuvarande Mars och Jupiter. Även Uranus decimeras och avsöndrar en måne, känd som 'Triton'. Senare kommer Triton fångas in och bli en permanent medlem av Neptunus skara.

Maldek och Anu

Vid det här laget förstår vi att ingenting sker av en slump i Kosmos. Planeten Maldek (som hyser ett reptilfolk) kommer i kollisionskurs med Nibirus bebodda planet Anu (Jordens tvillingplanet). Planeten Maldek utplånas nästan helt, kvar blir endast en ensam måne, resterna blir till det stora asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Planeten Anu skadas svårt men överlever som genom ett mirakel. En måne slås loss även från Anu, månen kallas 'Luna', den stannar en tid kring Anu men övertas så småningom av 'Ki', vår Jord.

Månkonfrontationer

Det är osäkert vilken måne som slogs loss från Maldek vid kollisionen med Anu, möjligen var det 'Ceres' i asteroidbältet. Säkert är dock att Maldeks måne och Anus måne (Luna) till slut till slut måste drabba samman. En asteroid har, eller kommer att frigöras, från månen Luna och en annan asteroid från den kombatterande månen. Dessa asteroider kommer, utifrån samma konsekvens, att kollidera. Vilken måne är Anus 'officiella' måne, en teori är himlakroppen vid namn Haumea.

Nu kan inkarnationerna inte längre fortsätta i rymden. Mönstret fortsätter inom en planets inkarnationscykel, sannolikt i form av gestaltningar här på Jorden. Ända ner till mänsklig nivå går detta öde. Vilka mänskliga inkarnationer gjorde anfadern anspråk på; det är en annan historia!.


 

◄ Go back