|
Universum styrs inte av
tillfälligheter, ett genomgripande lagsystem råder över livets skiftningar.
Allting utvecklas i ett kretslopp som aldrig avstannar. I urbilder av subtil
energi vilar upprinnelsen till allt skapat. Förvandlingscykler är
urbildernas inre kod.
Kosmos lagar
Människan, vår planet och hela universum styrs av osynliga lagar som
reglerar livets olika skiften, en slags mall för vissa fundamentala
kretslopp. Begreppet utveckling genomsyrar hela kosmos, men rörelsen är inte
linjär, den är cyklisk. En gemensam benämning av de inneboende lagarna som
styr dessa förlopp är ”förvandlingscykler”.
En del kretslopp är så självklara att vi inte ens reflekterar över dem;
årstiderna, månens faser, människans liv, kvinnans menstruation, natt och
dag. Tittar man närmare på kretsloppet kan vissa skeden urskiljas.
Utvecklingen är inte jämn och kontinuerlig, den fortgår i olika stadier,
trappsteg. Varje sådant steg har specifika egenskaper.
Cykler i cykler
Varje enskild förvandlingscykel är indelad i sex delar eller stadier. Det
finns även ett sjunde stadium, detta är sammanvävt med det första stadiet;
sjunde steget är återkomsten. Ett fullbordat varv kallas sekvens. Men för
att cykeln skall vara komplett krävs två hela varv, dvs alla stadier måste
passeras två gånger. Dessa sekvenser är emellertid inte identiska. Den
första är av en materiell karaktär medan den andra kännetecknas av
andlighet.
En fullbordad förvandlingscykel (i två varv) innebär ett avancemang till ett
nytt stadium i den ovanförliggande cykeln. Det finns inte mindre än 14
förvandlingscykler i en hierarkisk skala som i exakta termer avgränsar varje
själs plats i kosmos. Sju cykler beskriver rumsliga betingelser, sju cykler
beskriver personliga egenskaper och förutsättningar. Det här dokumentet
nöjer sig med att belysa de två första cyklerna; de handlar om tidsperioder.
Förvandlingscykel 1:
Dygnet
Den första cykeln kallas dygnet, vilket är tiden det tar för vår jord att
rotera ett helt varv i förhållande till solen. Men i stället för att dela in
dygnet i timmar (som vi är vana vid) delas dygnet upp i tvåtimmarspass, två
timmar benämns således ett pass. En annan skillnad är att dygnet per
definition inleds och avslutas kl sex på morgonen. Sekvensen (en komplett
cykel) blir i det här fallet lika med en dag (eller en natt), två sekvenser
blir ett dygn.
I fråga om cykeln ”dygnet” kallas uppdelningen i sekvenser för skiftet. Man
kan då specifikt tala om dagskiftet respektive nattskiftet. Varje skift
innefattar sju pass och varje pass ges en benämning, de är:
Begynnelsepasset, Strävsamma passet, Kaotiska passet, Kontrollerade passet,
Utvecklande passet, Avstannande passet och så det Meditativa passet. Det
sista passet förenas med Begynnelsepasset vilket ger sekvensens totala tid,
12 timmar.
Begynnelsepasset
Detta pass varar mellan kl. 6 fram till kl. 8 på morgonen och definieras för
jordemänniskan som ett halvvaket tillstånd innan kroppen ännu riktigt kommit
igång. Det finns även starka kopplingar till drömmar och andliga ingivelser
eftersom passet går samman med det Meditativa passet. Fysisk aktivitet bör
undvikas denna tid.
Strävsamma passet
I passet mellan 8 och 10 tar dagen fart på allvar. För medelsvensson handlar
det kanske om att komma upp ur sängen, duscha, äta frukost, det är ungar som
ska till dagis, man rusar iväg till jobbet och den ringande telefonen.
Människor har ju olika förutsättningar men det som passet beskriver är
egentligen att ta itu med och starta upp den nya dagens uppgifter, vad det
än kan röra sig om. Så här dags börjar ofta kontakten med den yttre världen.
Kaotiska passet
Det tredje steget, inom alla cykler, är förknippat med turbulens. När det
gäller dagskiftet ligger detta pass mellan kl. 10 och 12 på morgonen. Nu
handlar det om att ta itu med saker som inte är ordnade i våra liv. Vi måste
alltså ordna alla konflikter som inte tidigare blivit lösta. Det kan gälla
allt mellan himmel och jord: Syltburkar som inte vill öppna sig, pappret som
du skulle skicka till en myndighet som plötsligt är borta, en person som
börjar bråka med dig om en struntsak och liknande tilldragelser. Man bör
vara aktsam och försiktig just i denna tidsperiod.
När man väl är medveten om svårigheterna i detta pass kan man sträva efter
att undvika riskfyllda projekt och skjuta upp dem till en senare tidpunkt.
Men frågan är om man lyckas att därigenom ”lura ödet”, det märkliga är att
man, just under detta pass, formligen dras till vanskliga företag. Detta är
ren medvetandekontroll, att för ett ögonblick ställa sig utanför sig själv,
betrakta förloppet och se vad som är möjligt respektive lämpligt att göra.
Kontrollerade passetI det här skedet, mellan kl. 12 och 2, har eventuella
oklarheter ordnat upp sig. Nu infinner sig en relativt stillsam period där
vi lugnt och metodiskt tar itu med våra göromål. Allting går sin gilla gång
och det uppstår inga verkliga svårigheter. Passet är ofta förknippat med
olika kulturella aktiviteter. Kommunikation och möte med människor är
vanligt. Inte sällan förläggs en av dagens måltider till detta pass, kanske
blir det kaffepaus med goda vänner.
Utvecklande passet
Det fjärde passet handlar om att bryta ny terräng, att vidareutveckla eller
förnya den verksamhet man ägnar sig åt. Passet varar mellan 2 och 4 på
eftermiddagen och är en förhållandevis aktiv period med innovativ
verksamhet. Möten och konferenser kan ofta hamna inom det här passet liksom
kurser och idrottsaktiviteter. Det här är även avslutandets pass där i en
del projekt, som påbörjats under dagen, knyts ihop, begrundas och eventuellt
slutförs.
Avstannande passet
I det avstannande passet, mellan 4 och 6, har man redan avslutat sin
arbetsdag. Nu handlar det om att varva ner och återgå till ett lugnare
tempo. Det är vanligt i det här skedet att människor utför sysslor som har
med hemmet att göra. Man kanske går och handlar eller så hämtar man barnen
från dagis. Kanske är det en tid att gå ut med hunden eller springa sin
joggingrunda. Att besöka andra eller att själv ta emot besök är vanligt inom
detta pass.
Meditativa passet
Dagskiftets sista pass, mellan 6 och 8, sammanfaller även med det första av
kvällsskiftets pass. Det är ofta ett vilsamt och introvert skede utan stor
fysisk aktivitet. Ett kvällsmål förläggs ofta till detta pass där man
möjligen lyssnar till musik eller tittar på TV. Kanhända läser man en god
bok, vattnar blommorna i sin lägenhet eller sitter vid datorn. Passet är
mycket lämpligt för meditation eller stillsamma övningar som Tai Chi, Qi
Gong eller Yoga.
Förvandlingscykel 2:
Etappen
Den andra förvandlingscykeln benämns etappen, vilket för mänskliga
förhållanden handlar om en period av två veckor. Det fullbordade cykeln
kallas för veckan, när den upprepats talar man alltså om en etapp. Människan
har inget speciellt förhållande till perioder om två veckor, därför kan
etappen kännas främmande, veckor är vi desto mer bekanta med. Man bör betona
här att den egentliga etappen endast är knappt två veckor; dvs tolv dagar.
Inkännande dygnet
Det inkännande
dygnet är samlingens tid. Olika projekt kanske planeras men de har ännu inte
satts i funktion. Dygnet inleds kl. 06.00 men går samtidigt samman med det
sjunde dygnet, en effekt av att steg ett och steg sju i alla
förvandlingscykler alltid förenas till ett steg. Det finns således en
kontemplativ och drömbetonad prägel på det första dygnet. Men
jordemänniskans vecka har sju dygn, därigenom blir det inkännande dygnet
fristående.
Grundläggande dygnet
Först i det grundläggande dygnet kommer den aktuella verksamheten igång på
allvar. Saker som man tidigare planerade börjar nu resultera i konkreta
handlingar. Fortfarande handlar det mest om förberedelser men inte på
planeringsstadiet, i det här skedet samlar man istället in den materiel som
projektet i fråga kan tänkas behöva. Resurserna börjar komma in och fördelas
till sina speciella områden men de används ännu inte i verksamheten.
Utsatta dygnet
Det tredje dygnet är ett kaotiskt dygn där projektet kämpar med olika
problem innan det funnit sin form. Rutiner är inte etablerade vilket
resulterar i oreda och ibland konflikter. Dygnet kan också handla om att
bryta upp gamla projekt och rutiner som inte längre fungerar. Man kan därför
inte entydigt likställa dygnet med en ”dålig period”, en kort tid av kaos
kan vara nödvändig innan det nya blivit etablerat. Det kan emellertid vara
en god idé att inte förlägga stora viktiga projekt till det utsatta dygnet.
Man kan avvakta ett dygn, om man har möjlighet att välja.
Intensiva dygnet
När detta dygn anländer kan man räkna med en intensiv arbetsperiod. Men
svårigheterna som man mötte under det utsatta dygnet är redan avklarade och
därför förlöper olika projekt raskt och lätt. Alla har händerna fulla men
det man företar sig stöter sällan på några problem. Det är utmärkt att
förlägga viktiga ting till ett intensivt dygn för utsikterna att lyckas är
goda. Trots intensiteten tycks inte olika saker kollidera, de anpassar sig
till varandra.
Summerande dygnet
Under det summerande dygnet är den stora arbetsbördan egentligen avklarad.
Nu fokuserar man på eventuella saker som ännu inte färdigställts och sätter
den slutliga finishen på projektet man arbetat med. Man kontrollerar
dessutom att allting fungerar så som det var tänkt. Arbetet går in i en
lugnare fas och man ställer sig lite utanför och betraktar sitt fullbordade
verk. Det är ett analytiskt dygn med viss eftertanke; var resultatet till
belåtenhet?
Stillsamma dygnet
I det stillsamma dygnet sker inget verkligt konstruktivt arbete. Om man ändå
sysslar med något så går det ”på sparlåga”, detta är en viktig viloperiod
som människan behöver innan hon tar itu med nya projekt. Det här kan vara en
period då man skördar frukterna från tidigare lyckade förehavanden. Dygnet
är en medgångstid eller om man vill, en lättsam utförsbacke. Men det är även
ökningens tid, man förmedlar det man åstadkommit till andra.
Kontemplativa dygnet
Det sjunde dygnet går, som vi nämnt, samman med det första dygnet (dock ej
på jorden). Nu är man lite utanför världen (verksamheten). Tonvikten ligger
på rekreation och avslappning, man ägnar sig åt företeelser som inte hör
vardagen till. Men samtidigt kan man drömma och fantisera om saker man
skulle vilja förverkliga. En lust uppstår att låta drömmarna ta form. Man
samtalar med likasinnade, samlar idéer och uppslag till nya projekt.
Alternativ kalender
Människan har medvetet eller omedvetet valt en annan tideräkning än vad
universum tycks föredra. Istället för att räkna veckan i sexdagarsperioder
räknar vi veckan i sju dagar. Följden blir att det inkännande respektive det
kontemplativa dygnet erhåller separata dagar istället för att samsas om en
dag. All utveckling blir med andra ord fördröjd vilket är mindre lyckat.
Valet av sjudagarsveckor är troligen influerat av Bibeln och skapelsens 7
dagar.
Vi har, naturligt nog, valt att indela tiden i år och åren i årstider. Våra
årstider har sina egna cykler men jordens utveckling följer andra lagar där
vi borde räkna i tvåveckorsetapper om tolv dagar och i ”6-månadersskeden” om
144 dagar (12x12 dagar). Den solbaserade kalendern är viktig för
grundläggande saker som sådd och skörd men detta allena räcker inte.
Förvandlingscyklerna speglar alltings utveckling, vi behöver även en sådan
kalender.
Frågan är om en kalender baserad på förvandlingscykler går att kombinera med
en mer traditionell gregoriansk kalender. Det kan låta sig göras, men
kalendern måste då reformeras i grund. Man kan behöva ta hänsyn till de
historiska skiftningarna som periodiskt inträffar och som förskjuter året
från 360 till 365 dagar och omvänt. Det är vår sols tvillingstjärna som
orsakar förändringar i tideräkningen. Om dessa perioder kan fastställas så
är det läge att etablera en helt
ny kalender.
Andra förvandlingscykler
Vad är det som de övriga förvandlingscyklerna (totalt 14) beskriver? Till
exempel så redogör cyklerna för det aktuella väsendets personliga
medvetandenivå, mognad och personlighet. Man finner även artens
utvecklingsfas och den rådande livsformen. Högre upp i den cykliska
hierarkin ges beskrivningar av olika storleksperspektiv, sfärer,
tillvaroplan och dimensioner. Varje medvetet väsende behöver veta var i
utvecklingen det befinner sig.
Men även förvandlingscykelns sekvens (första respektive andra varvet) ger
information om olika aspekter av tillvaron. Det kan gälla väsendets allmänna
”utstrålning”; om väsendet är aktivt eller inaktivt, om det har en
utåtriktad respektive introvert hållning, om dess varseblivning är
individuell respektive kollektiv, om det lever i ett tidsbundet respektive
tidlöst område och så vidare. Det finns sannerligen ”många boningar” i
Herrens hus.
Förvandlingscyklerna är oerhört svåra att överblicka men deras blotta
existens erbjuder en hisnande vision av Kosmos storslagenhet. Det finns en
evig och grundläggande mall för all utveckling, allt skapat styrs av en kod
som genomsyrar universum från det minsta till det största. Den som bemästrar
koden blir en sann magiker, en stor kännare av Alltet. ”Den som förstår
innebörden fullt ut kan styra världen, som roterade den i hans hand.”
◄
Tillbaka
|
